Att täckodla med vass

Sommaren 2020 testade vi för första gången att täckodla med vass.

Det hela började med att vi behövde klippa vassen vid båthusen i byn. Bäst är att klippa i midsommartid om man vill bli av med vassen permanent. Då detta var gjort stod vi plötsligt med en stor hög material som vi kände att vi kunde använda i odlingarna. Vi råkade ha en gammal halmhack som stod och skräpade på ladugårdsvinden och tänkte att vi testar hacka upp vassen och sedan lägga den runt plantorna. Det visade sig funka finfint! Dagen efter att vi hackat vassen var förbränningen redan igång och det var ordentligt varmt inne i högen.

Att använda vass är bra i dubbel bemärkelse. Dels är det bara att få upp vassen ur vattnet eftersom man då även får bort fosfor och kväve ur havet, det stora bovarna i övergödningen. Samtidigt får man ner dessa ämnen i sin jord, något som plantorna behöver. Många funderade på om det inte vassen skulle vara för salt för plantorna, men vi såg inga sådana tecken.

Parallellt med att vi testade detta på vår lilla skala så startade ett projekt på Brändö under namnet ”Så in i vassen”. Projektet har samma syfte som vi hade, d.v.s. att öppna upp igenväxta områden och samtidigt få upp näring ur vattnet och upp på land där den behövs. I slutändan kunde detta vara något som gör i större skala i hela Finland. Skördandet av vassen är tyvärr en arbetsdryg process. I vår ska vassen som slördades förra året ut på åkrar så svaret på hur bra det funkar i större skala väntar vi ännu på.

Vi kommer att klippa vassen även denna sommar och använda som täckmaterial i våra odlingar.

Vår odlingsfilosofi

Redan innan jag började med mina studier i permakultur så var jag lite inne på det här med att inte odla på ett konvetionellt sätt. Jag har aldrig använt konstgödsel och funderade redan från början på hur man smartast tar hand om jorden.

Plantor, blommor och ogräs…

Låt jorden vara ifred

En grundtanke inom permakultur är att störa jorden så lite som möjligt. Det har många fördelar. Dels får mikrolivet i jorden vara ifred och dels så rör man inte upp så mycket ogräsfrön som ligger och väntar på att få gro. Vi har till viss del använt jordfräs de första åren, men i år kommer vi bara att använda den på de nya 50 kvadraten som tillkommer då vi flyttar bakre gaveln. I övrigt behöver jorden bara krattas lite. Förutom att störa jorden så lite som möjligt är det även viktigt att mata mikrolivet året om. Därför brukar vi lämna så mycket grönt som möjligt över vinter och efter skörd har vi bl.a. sått gröngödsling och råg. Att jorden inte är bar och att det finns rötter är viktigt för att jorden ska må bra. För att lufta och luckra jorden kan man använda sig av en bredgrep.

Täckodling

Det är bra för odlingarna att täcka så mycket av jorden som möjligt.

Vi använder oss mycket av täckodling. Det innebär att man täcker jorden runt plantorna och det förhindrar tillväxten av ogräs, tillför näring och håller fukten så att man inte behöver vattna lika ofta. Om man är modig och planterar ut tidigt kan täckmaterialet också hålla en del värme runt plantorna.

Kål i får, så att man till hösten kan äta får i kål! 🙂

Vanliga material vid täckodling är gräsklipp och halm eller gamla ensilagebalar som kanske inte längre duger som djurfoder. Gräsklipp är jättebra eftersom det tillför näring, men vi har aldrig orkat samla ihop speciellt mycket. Ett nytt täckmaterial som vi experimenterade med ifjol var ull och det funkade jättebra. Även gammal ströbädd från fårhus är perfekt och fullproppat med näring. Vi använde oss även av vass, men det ska få ett helt eget inlägg.

Näring

Bokashikompost

Jag har aldrig tyckt om tanken på konstgödsel. Redan då jag gjorde mina första trevande odlingsförsök var det naturligt gödsel som gällde. Då köpte jag det på flaska, men de senaste åren har vi endast köpt en del hönsgödsel från butik. Främst använder vi oss nu av bokashikompost. Vi samlar den i stora baljor hela året och några veckor innan utplantering på våren gräver vi ner den där vi ska ha tomater, kål, pumpor och annat näringskrävande. Lakvattnet som blir av bokashin använder vi för att gödsla plantorna medan de står inne i barnkammaren och växer till sig. Överlag sägs det inom permakultur att man inte ska gödsla under säson utan jorden ska ha tillräckligt med gödsel i sig från början.

Majs, pumpa och bönor.

Man kan även tänka igenom vilka växter som trivs tillsammans. Indianerna odlade majs, bönor och pumpa tillsammans och det har vi också provat. Indianerna använde då majsen som stöd för bönorna att växa på, men vi lade till några redan fällda björkar i ekvationen.

Första sådderna 2021

I plantbarnkammaren i början av april 2021.

Årets första sådd brukar ske redan runt min födelsedag i slutet av januari, men i år var jag sent ute och det tog till mitten av februari innan första fröna var i jorden. Då sådde jag bl.a. chili, paprika, aubergine, purjolök och kronärtskocka. Fröna av den sistnämnda hittade jag längst in i fröskåpet och dom hade verkligen några år på nacken, men grodde förvånansvärt bra! Jag brukar alltid testa även om det står 2016 eller liknanade på påsen.

Tyvärr dog alla paprikor efter omskolningen så jag måste få tag på några plantor så småningom.

Årets tomater.

I början av mars var det sedan dags för den stora tomatsådden. Eften en veckan började någon liten pigg visa sig och så åkte vi bort över helgen. Jag tänkte inte på att när tomaterna väl får fart så går det snabbt och dumt nog lämnade jag kvar pluggboxen på det varma badrumsgolvet.

Tomatkaos!

Det var ingen vacker syn som väntade då jag lyfte på locket på måndagen. Första tanken var att bara kasta allt och börja om, men jag ställde de stackars plantorna lite ljusare och svalare några dagar och sedan tog jag mod till mig och skolade om dem. Tomater får rötter på den delen av stammen som blir under jorden och mina gängliga plantor gick lätt att vira ner i krukor och sätta jord på. Rekommendationen är att inte skola om före det har ett bladpar till, men jag hade inget val. Rötterna var förstås inte mycket att hurra för och jag räknade med en hel del skulle styrka med. Glatt förvånat kan jag nu konstatera att bara två plantor dog!

Överlevare.

Nu bor alla omskolade plantor i källaren där det är 15-17 och de har beslyning ca 12 timmar om dagen. De har redan växt till sig betydligt sedan denna bild togs.

I slutet av mars sådde jag kålen, persilja, okra, fänkål och en lila sparris. Dessa sådder tittar upp som bäst! Under påsken har jag även sått lite blommor som står i pannrummet vid växthuset. Jag har tänkt att jag ska börja med lite mera kallsådder i framtiden.

Bevattning av smultronlandet. I bakgrunden det nya sparrislandet.

Förutom att så har vi även planterat lite i påsken. Sparrisen som jag sådde förra våren har övervintrat i växthuset inpackad i fårull tillsammans med några smultronplantor och dessa fick komma ner i jorden nu i helgen. Det känns mycket bra att ha startat säsongen! Vi hade 25 grader i växthuset på eftermiddagen trots att båda gavlar delvis är trasiga efter vinterns stormar.

Zoner i odlingen

Vädring en solig dag.

Några viktiga saker som vi läste om redan i början av studierna var hur man lägger upp sin odling på ett smart sätt. Man kan dela in sin trädgård eller sin odling i olika zoner där zon 0 är utgångsplatsen och sedan har man olika zonerna ju längre bort från sitt centrum man kommer. Detta sätt att tänka sparar både tid och energi.

Allt som man t.ex. behöver titta till varje dag och som man använder dagligen kan med fördel finnas i zon 1, alldeles intill zon 0. I zon 2 placerar man det som inte behöver lika mycket tillsyn o.s.v.

I vårt fall har jag placerat pannrummet i zon 0. Här finns de flesta redskap, fröer och små plantor. Växthuset blir zon 1. I zon 3 finns en åker på andra sidan vägen där vi har potatisland. Vattengropen har jag placerat i zon 4. Dit går vi bara då vi ska ta upp vattnet på våren, någon gång under sommaren för att kontrollera hur mycket vatten det finns och sedan förstås ibland när det krånglar. Det finns också en zon 2 i min plan, men den delen av planen är än så länge bara en plan och kanske ett senare blogginlägg.

Man kan bl.a. läsa mera om zoner i boken Permakultur! Framtiden i din trädgård som är skriven av Ylva Arvidsson och Johan Arvidsson. Ylva var en av våra föreläsare under utbildningen.

Våra odlingar

En korg med skörd.

Vi försöker odla så mycket som möjligt av alla grönsaker vi äter under året så därför odlar vi en stor mångfald.

På årets lista finns tomater kål, gurkväxter, chili, sallad och gröna blad, ärter och bönor, morötter, olika betor, majs samt örter. På senare år har jag även börjar odla en del blommor, dels för att de är fina och dels för att det lockar till sig pollinerare. Nyheter i år är bl.a. okra, sparrisärt och kvanne.

Vi har några sorters tomater som fått hänga med några år som lagringstomaten San Marzano och den stora Brandywine. Och såklart måste man alltid ha några plantor med körsbärstomater som snacks medan man jobbar! I år har jag även beställt några roliga sorter som är annorlunda när det gäller färg och form, men det blir bara 1-2 plantor var av dem. Sammanlagt blev det 18 sorters tomater i år.

Även kål är roligt att odla trots att man får tampas med kålmal och kålfjäril varje år. Favoriten ifjol blev helt klart brokali. Ni vet den där minibroccoli som verkar bli alltmer populär i butiken. Ifjol gav den skörd från slutet av juni och långt in på hösten. I år har vi både en grön och en lila sort!

Aubergine är en lila favorit.

Jag har överlag en svaghet för lila grönsaker för tillfället. Ifjol testade vi lila snackspaprikor och lila sockerärter. I år blir det lila brokali, sparris och blomkål.

Växthuset

Växthuset under takrenoveringen våren 2020.

Växthuset är 500 m², men vi har byggt en temporär gavel mitt i och odlar på 250 m² sedan några år tillbaka. Väggarna är av glas och taket bytte till plast våren 2020. Nu har vi nytt tak på ca 300 m² och började under påsken i år förbereda för en ordentlig gavel i övre ändan. Vi kommer att använda spröjsar och glas från den delen av taket som nu är nerplockat. Triangeln högst upp kommer vi att göra av plast för att minska på underhållsarbetet. Även den är återbrukad.

Växthuset byggt 1967 och är det nyare av två växthus som ligger sida vid sida. Det äldre växthuset är så gott som nerplockat och har nästan bara träspröjsarna och metallstommen kvar. Vid gaveln på det andra växthuset finns pannrummet som vi använder för avhärdning och sådder. Växthusen har värmts upp med olja men vi använder ingen uppvärmning alls. Från början odlade mina morföräldrar tomater, men senare främst kinakål, selleri, dill och persilja. Nu odlar vi allt mellan himmel och jord för självhushållning, men det skulle även finnas utrymme att sälja grönsaker i framtiden.

Eftersom området använts för odling förut så har vi turen att mycket redan fanns någorlunda serverat när vi började. Det finns en storvattengrop på berget bakom växthusen och vi tar ner vatten därifrån med självtryck. För att få brättre tryck när vi ska vattna så har vi en liten pump inne i växthuset. Det finns också en grävd brunn och kran till byvattnet om det skulle behövas. Jag tycker det är fint att vi har en vattengrop så att vi kan använda regnvatten. Dessutom borde det finnas en del näring i vattnet som kommer ur gropen. Förutom vatten så finns det även en hel del redskap som vi tagit i bruk igen, allt från skjuthackor till fiberdukar.

En julikväll 2020.

Välkommen till min blogg!

Emelie i växthuset sommaren 2020.

Den här bloggen fick sin början som mitt slutarbete i mina studier i Permakultur och regenerativt jordbruk vid Yrkeshögskolan Novia. Det är en 30 studiepoäng lång utbildning som bl.a. omfattar analys av ens eget odlingsområde, praktiska tillämpningar, förädling samt småskaligt företagade. Jag kommer att berätta mera om studierna, permakultur och regenerativt jordbruk i senare blogginlägg!

Kort om mig så heter jag Emelie, är 37 år gammal och har odlat för eget bruk i lite större skala de senate 4-5 åren. Både mina far- och morföräldrar var jordbrukare så jag är uppväxt med kinakål, selleri och persilja. Växthuset jag använder tillhör mina morföräldrar. Jag odlar tillsammans med min sambo Viktor. Han är kock och gillar att experimentera så vi har nya grödor på gång varje år. Till familjen hör också en 2-åring och två hundar.

På denna blogg tänkte jag dela med mig av vår odlingsfilosofi, säsongens odlingar och annat som händer kring odling och mat.