Årets första sådd brukar ske redan runt min födelsedag i slutet av januari, men i år var jag sent ute och det tog till mitten av februari innan första fröna var i jorden. Då sådde jag bl.a. chili, paprika, aubergine, purjolök och kronärtskocka. Fröna av den sistnämnda hittade jag längst in i fröskåpet och dom hade verkligen några år på nacken, men grodde förvånansvärt bra! Jag brukar alltid testa även om det står 2016 eller liknanade på påsen.

Tyvärr dog alla paprikor efter omskolningen så jag måste få tag på några plantor så småningom.

I början av mars var det sedan dags för den stora tomatsådden. Eften en veckan började någon liten pigg visa sig och så åkte vi bort över helgen. Jag tänkte inte på att när tomaterna väl får fart så går det snabbt och dumt nog lämnade jag kvar pluggboxen på det varma badrumsgolvet.

Det var ingen vacker syn som väntade då jag lyfte på locket på måndagen. Första tanken var att bara kasta allt och börja om, men jag ställde de stackars plantorna lite ljusare och svalare några dagar och sedan tog jag mod till mig och skolade om dem. Tomater får rötter på den delen av stammen som blir under jorden och mina gängliga plantor gick lätt att vira ner i krukor och sätta jord på. Rekommendationen är att inte skola om före det har ett bladpar till, men jag hade inget val. Rötterna var förstås inte mycket att hurra för och jag räknade med en hel del skulle styrka med. Glatt förvånat kan jag nu konstatera att bara två plantor dog!

Nu bor alla omskolade plantor i källaren där det är 15-17 och de har beslyning ca 12 timmar om dagen. De har redan växt till sig betydligt sedan denna bild togs.

I slutet av mars sådde jag kålen, persilja, okra, fänkål och en lila sparris. Dessa sådder tittar upp som bäst! Under påsken har jag även sått lite blommor som står i pannrummet vid växthuset. Jag har tänkt att jag ska börja med lite mera kallsådder i framtiden.

Förutom att så har vi även planterat lite i påsken. Sparrisen som jag sådde förra våren har övervintrat i växthuset inpackad i fårull tillsammans med några smultronplantor och dessa fick komma ner i jorden nu i helgen. Det känns mycket bra att ha startat säsongen! Vi hade 25 grader i växthuset på eftermiddagen trots att båda gavlar delvis är trasiga efter vinterns stormar.

Några viktiga saker som vi läste om redan i början av studierna var hur man lägger upp sin odling på ett smart sätt. Man kan dela in sin trädgård eller sin odling i olika zoner där zon 0 är utgångsplatsen och sedan har man olika zonerna ju längre bort från sitt centrum man kommer. Detta sätt att tänka sparar både tid och energi.

Allt som man t.ex. behöver titta till varje dag och som man använder dagligen kan med fördel finnas i zon 1, alldeles intill zon 0. I zon 2 placerar man det som inte behöver lika mycket tillsyn o.s.v.

I vårt fall har jag placerat pannrummet i zon 0. Här finns de flesta redskap, fröer och små plantor. Växthuset blir zon 1. I zon 3 finns en åker på andra sidan vägen där vi har potatisland. Vattengropen har jag placerat i zon 4. Dit går vi bara då vi ska ta upp vattnet på våren, någon gång under sommaren för att kontrollera hur mycket vatten det finns och sedan förstås ibland när det krånglar. Det finns också en zon 2 i min plan, men den delen av planen är än så länge bara en plan och kanske ett senare blogginlägg.

Man kan bl.a. läsa mera om zoner i boken Permakultur! Framtiden i din trädgård som är skriven av Ylva Arvidsson och Johan Arvidsson. Ylva var en av våra föreläsare under utbildningen.

Vi försöker odla så mycket som möjligt av alla grönsaker vi äter under året så därför odlar vi en stor mångfald.

På årets lista finns tomater kål, gurkväxter, chili, sallad och gröna blad, ärter och bönor, morötter, olika betor, majs samt örter. På senare år har jag även börjar odla en del blommor, dels för att de är fina och dels för att det lockar till sig pollinerare. Nyheter i år är bl.a. okra, sparrisärt och kvanne.

Vi har några sorters tomater som fått hänga med några år som lagringstomaten San Marzano och den stora Brandywine. Och såklart måste man alltid ha några plantor med körsbärstomater som snacks medan man jobbar! I år har jag även beställt några roliga sorter som är annorlunda när det gäller färg och form, men det blir bara 1-2 plantor var av dem. Sammanlagt blev det 18 sorters tomater i år.

Även kål är roligt att odla trots att man får tampas med kålmal och kålfjäril varje år. Favoriten ifjol blev helt klart brokali. Ni vet den där minibroccoli som verkar bli alltmer populär i butiken. Ifjol gav den skörd från slutet av juni och långt in på hösten. I år har vi både en grön och en lila sort!

Jag har överlag en svaghet för lila grönsaker för tillfället. Ifjol testade vi lila snackspaprikor och lila sockerärter. I år blir det lila brokali, sparris och blomkål.

Växthuset är 500 m², men vi har byggt en temporär gavel mitt i och odlar på 250 m² sedan några år tillbaka. Väggarna är av glas och taket bytte till plast våren 2020. Nu har vi nytt tak på ca 300 m² och började under påsken i år förbereda för en ordentlig gavel i övre ändan. Vi kommer att använda spröjsar och glas från den delen av taket som nu är nerplockat. Triangeln högst upp kommer vi att göra av plast för att minska på underhållsarbetet. Även den är återbrukad.

Växthuset byggt 1967 och är det nyare av två växthus som ligger sida vid sida. Det äldre växthuset är så gott som nerplockat och har nästan bara träspröjsarna och metallstommen kvar. Vid gaveln på det andra växthuset finns pannrummet som vi använder för avhärdning och sådder. Växthusen har värmts upp med olja men vi använder ingen uppvärmning alls. Från början odlade mina morföräldrar tomater, men senare främst kinakål, selleri, dill och persilja. Nu odlar vi allt mellan himmel och jord för självhushållning, men det skulle även finnas utrymme att sälja grönsaker i framtiden.

Eftersom området använts för odling förut så har vi turen att mycket redan fanns någorlunda serverat när vi började. Det finns en storvattengrop på berget bakom växthusen och vi tar ner vatten därifrån med självtryck. För att få brättre tryck när vi ska vattna så har vi en liten pump inne i växthuset. Det finns också en grävd brunn och kran till byvattnet om det skulle behövas. Jag tycker det är fint att vi har en vattengrop så att vi kan använda regnvatten. Dessutom borde det finnas en del näring i vattnet som kommer ur gropen. Förutom vatten så finns det även en hel del redskap som vi tagit i bruk igen, allt från skjuthackor till fiberdukar.