Att täckodla med vass

Sommaren 2020 testade vi för första gången att täckodla med vass.

Det hela började med att vi behövde klippa vassen vid båthusen i byn. Bäst är att klippa i midsommartid om man vill bli av med vassen permanent. Då detta var gjort stod vi plötsligt med en stor hög material som vi kände att vi kunde använda i odlingarna. Vi råkade ha en gammal halmhack som stod och skräpade på ladugårdsvinden och tänkte att vi testar hacka upp vassen och sedan lägga den runt plantorna. Det visade sig funka finfint! Dagen efter att vi hackat vassen var förbränningen redan igång och det var ordentligt varmt inne i högen.

Att använda vass är bra i dubbel bemärkelse. Dels är det bara att få upp vassen ur vattnet eftersom man då även får bort fosfor och kväve ur havet, det stora bovarna i övergödningen. Samtidigt får man ner dessa ämnen i sin jord, något som plantorna behöver. Många funderade på om det inte vassen skulle vara för salt för plantorna, men vi såg inga sådana tecken.

Parallellt med att vi testade detta på vår lilla skala så startade ett projekt på Brändö under namnet ”Så in i vassen”. Projektet har samma syfte som vi hade, d.v.s. att öppna upp igenväxta områden och samtidigt få upp näring ur vattnet och upp på land där den behövs. I slutändan kunde detta vara något som gör i större skala i hela Finland. Skördandet av vassen är tyvärr en arbetsdryg process. I vår ska vassen som slördades förra året ut på åkrar så svaret på hur bra det funkar i större skala väntar vi ännu på.

Vi kommer att klippa vassen även denna sommar och använda som täckmaterial i våra odlingar.

Vår odlingsfilosofi

Redan innan jag började med mina studier i permakultur så var jag lite inne på det här med att inte odla på ett konvetionellt sätt. Jag har aldrig använt konstgödsel och funderade redan från början på hur man smartast tar hand om jorden.

Plantor, blommor och ogräs…

Låt jorden vara ifred

En grundtanke inom permakultur är att störa jorden så lite som möjligt. Det har många fördelar. Dels får mikrolivet i jorden vara ifred och dels så rör man inte upp så mycket ogräsfrön som ligger och väntar på att få gro. Vi har till viss del använt jordfräs de första åren, men i år kommer vi bara att använda den på de nya 50 kvadraten som tillkommer då vi flyttar bakre gaveln. I övrigt behöver jorden bara krattas lite. Förutom att störa jorden så lite som möjligt är det även viktigt att mata mikrolivet året om. Därför brukar vi lämna så mycket grönt som möjligt över vinter och efter skörd har vi bl.a. sått gröngödsling och råg. Att jorden inte är bar och att det finns rötter är viktigt för att jorden ska må bra. För att lufta och luckra jorden kan man använda sig av en bredgrep.

Täckodling

Det är bra för odlingarna att täcka så mycket av jorden som möjligt.

Vi använder oss mycket av täckodling. Det innebär att man täcker jorden runt plantorna och det förhindrar tillväxten av ogräs, tillför näring och håller fukten så att man inte behöver vattna lika ofta. Om man är modig och planterar ut tidigt kan täckmaterialet också hålla en del värme runt plantorna.

Kål i får, så att man till hösten kan äta får i kål! 🙂

Vanliga material vid täckodling är gräsklipp och halm eller gamla ensilagebalar som kanske inte längre duger som djurfoder. Gräsklipp är jättebra eftersom det tillför näring, men vi har aldrig orkat samla ihop speciellt mycket. Ett nytt täckmaterial som vi experimenterade med ifjol var ull och det funkade jättebra. Även gammal ströbädd från fårhus är perfekt och fullproppat med näring. Vi använde oss även av vass, men det ska få ett helt eget inlägg.

Näring

Bokashikompost

Jag har aldrig tyckt om tanken på konstgödsel. Redan då jag gjorde mina första trevande odlingsförsök var det naturligt gödsel som gällde. Då köpte jag det på flaska, men de senaste åren har vi endast köpt en del hönsgödsel från butik. Främst använder vi oss nu av bokashikompost. Vi samlar den i stora baljor hela året och några veckor innan utplantering på våren gräver vi ner den där vi ska ha tomater, kål, pumpor och annat näringskrävande. Lakvattnet som blir av bokashin använder vi för att gödsla plantorna medan de står inne i barnkammaren och växer till sig. Överlag sägs det inom permakultur att man inte ska gödsla under säson utan jorden ska ha tillräckligt med gödsel i sig från början.

Majs, pumpa och bönor.

Man kan även tänka igenom vilka växter som trivs tillsammans. Indianerna odlade majs, bönor och pumpa tillsammans och det har vi också provat. Indianerna använde då majsen som stöd för bönorna att växa på, men vi lade till några redan fällda björkar i ekvationen.

Välkommen till min blogg!

Emelie i växthuset sommaren 2020.

Den här bloggen fick sin början som mitt slutarbete i mina studier i Permakultur och regenerativt jordbruk vid Yrkeshögskolan Novia. Det är en 30 studiepoäng lång utbildning som bl.a. omfattar analys av ens eget odlingsområde, praktiska tillämpningar, förädling samt småskaligt företagade. Jag kommer att berätta mera om studierna, permakultur och regenerativt jordbruk i senare blogginlägg!

Kort om mig så heter jag Emelie, är 37 år gammal och har odlat för eget bruk i lite större skala de senate 4-5 åren. Både mina far- och morföräldrar var jordbrukare så jag är uppväxt med kinakål, selleri och persilja. Växthuset jag använder tillhör mina morföräldrar. Jag odlar tillsammans med min sambo Viktor. Han är kock och gillar att experimentera så vi har nya grödor på gång varje år. Till familjen hör också en 2-åring och två hundar.

På denna blogg tänkte jag dela med mig av vår odlingsfilosofi, säsongens odlingar och annat som händer kring odling och mat.